Klimatförändringarna väntas leda till ökad nederbörd i Sverige. Regn och skyfall kan i sin tur leda till översvämningar och orsaka stora problem för landets fastighetsägare. Därför har Fastighetsägarna GFR och WSP låtit ta fram en rapport som visar vilka svenska orter med över 20 000 invånare som riskerar att få flest dygn med extrem nederbörd, under perioden 2071 till 2100. Prognosen bygger på data från SMHI.
På första plats kommer inte helt oväntat Borås med nästan 11 dygn. Tvåa är Uddevalla med 9,6 dygn. Inte långt därefter kommer Lerum med 9,2 dygn, en ökning med nästan 3,7 dygn jämfört med idag.
Naima Linderson, klimatanpassningsstrateg på Lerums kommun, är inte förvånad.
– Västra Götaland är den region med störst regnmängder redan idag. Och det är känt att det kommer att regna mycket här även i framtiden.
Tar höjd för översvämningar
Ökad nederbörd är därför ett scenario kommunen redan arbetar med sedan flera år tillbaka, förklarar hon. Man har bland annat kartlagt var det finns risk för översvämningar och höga vattennivåer, i såväl Mjörn som Sävelången och Aspen.
Inför nya detaljplaner och nybyggnationer görs också skyfallsutredningar.
– Då lägger vi på ett klimattillägg. Det kallas klimatfaktor, och det är något som SMHI har tagit fram. Vi tar höjd för stora klimatförändringar i ett långt tidsperspektiv, till 2100. Vi räknar alltså med mer nederbörd än idag och på det sättet säkrar vi upp för att nya byggnader ska vara robusta även i framtiden, säger Naima Linderson.
En åtgärd kommunen kan behöva vidta för att möjliggöra ny bebyggelse är så kallade fördröjningar, som kan förhindra eller mildra översvämningar vid skyfall.
– Man kan skapa en nedsänkt yta där det kan samlas vatten. Då kan du fördröja vattnet där innan det rinner vidare, och då kommer inte allt på en gång.
Tre riskområden pekas ut
Under året ska kommunen också utreda större skyfallsstråk genom Lerum, i samband med nyexploateringar.
– Vi tar ett helhetsgrepp över större geografiska områden, och undersöker hur området ser ut och om det finns det behov av nya åtgärder.
Några områden som utpekats som potentiella riskzoner för översvämningar är Hulan, centrala Lerum och norra Lerum.
– I norra Lerum handlar det om ett ganska stort område, från norra Hallsås och neråt mot Säveån. Det rinner ju naturligt åt det hållet.
Fastighetsägare har stort eget ansvar
Naima Linderson är anställd på heltid som strategisk samhällsplanerare med inriktning på klimatanpassning, och hon menar att Lerums kommun har kommit förhållandevis långt med just sin klimatanpassning.
När Svenska Miljöinstitutet (IVL) i våras lät landets kommuner självskatta sitt arbete, hamnade Lerums kommun på delad tolfteplats, av 194.
– Vi har politiskt stöd att arbeta med det här, och en politiskt beslutad klimatanpassningsplan och dagvattenstrategi. Och det avsätts medel till åtgärder, utöver min tjänst.
Samtidigt påpekar Naima Linderson att enskilda fastighetsägare, vare sig det är kommunen, företag eller privatpersoner, också har ett stort ansvar att själva vidta åtgärder för att klimatsäkra och skydda sin egendom.
– Kommunen får inte gå in och göra åtgärder åt enskilda fastighetsägare. Det får i så fall vara om allmänhetens nytta överskrider den enskildes nytta.
LÄS MER:Kommunen utför tillsyn vid sjöar och vattendrag i sommar
LÄS MER:Kritik efter kommunens uppmaning om att spara vatten
LÄS MER:Så påverkar torkan Lerums bönder: ”Bättre förberedda”
