Miljöenheten vid Lerums kommun ska i sommar påbörja årets tillsyn av strandskydd av sjöar och vattendrag i kommunen. Sedan 2014 har har åtta kontroller utförts, och i sommar är det alltså nionde gången som miljöenheten klär sig i varselfärger och tar sig ut i markerna.
Området som berörs från och med augusti, och beräknas sträcka sig några år framöver, är Öxsjön-Stora stamsjön.
– Vi har otroligt många sjöar i Lerum, både stora och små. De stora sjöarna hinner vi inte ta på en sommar, säger Karin Honkanen, miljöinspektör vid Lerums kommun.
“Vi ska gynna allemansrätten”
Det som kommer att utredas är vilka bryggor och andra anläggningar som är tillåtna, det vill säga de som är byggda innan strandskyddslagstiftningen kom 1975.
Strandskyddslagstiftningen innebär byggförbud vid alla sjöar och vattendrag i Sverige. Den finns dels för att bevara strandnära växt- och djurliv, och dels för att alla ska ha möjlighet att vistas vid vatten.
– Syftet med tillsynen är viktig, vi ska gynna allemansrätten och den artrikedomen i vattenbrynen. Det är de vi försöker skydda och värna om säger hon och fortsätter:
– Det är primärt bryggor som är otillåtet byggda, men vi har även fokus på att kontrollera båthus, trädäck och sjöbodar. Det är när objekten är vid vattenbrynet som djur- och växtlivet kan påverkas som mest.
Men dispens kan ges i vissa fall, efter en ansökan hos miljö- och byggnadsnämnden i den berörda kommunen. Men det är säkrast att börja i rätt ände, menar Karin Honkanen.
– Utgå från att det är förbjudet, och börja sedan att undersöka vad som gäller. Det krävs ett särskilt skäl för att få dispens – och det finns sex olika skäl att åberopa i miljöbalken. Sen ska vi som myndighet bedöma om den rimmar med ansökans syfte.
Kan man ansöka om tillstånd för ett otillåtet objekt som redan är på plats?
– Man har alltid möjlighet att söka tillstånd för befintliga anläggningar. Då brukar vi pausa vår tillsyn. Om det efter utredning visar att det inte finns skäl för exempelvis bryggan att finnas kvar blir det ett föreläggande, det vill säga att den ska tas bort. Det kan också bli en fråga om vite, men det kommer inte på en gång, säger Karin Honkanen.
Svårt att utreda
När miljöenheten åker ut till de berörda sjöarna dokumenteras allt som kan vara av intresse genom att ta bilder och att försöka hitta ägaren till de olika objekten – vilket ofta är lättare sagt än gjort.
– Vi försöker att komma i kontakt med ägaren genom att fråga folk i området, ibland ringer vi runt eller skickar ut brev. Det är ofta ett detektivarbete som kan ta lång tid, säger Karin och fortsätter:
– Det är inte alla som känner till hur skyddsreglerna ser ut. Folk bygger inte med avsikt att göra fel, det är därför vi försöker att utreda så mycket som möjligt. Det kanske finns olika dokument eller foton som styrker åldern på bryggan eller båthuset exempelvis, och då kan vi göra en bedömning om agerande efter det.
Hur många objekt som faktiskt tagits bort i kommunen kan inte Karin Honkanen uppskatta, men säger till Lerums Tidning att det skett ett antal gånger sedan de mer aktiva kontrollerna tagit fart sedan 2014.
Handlar inte om att ta bort objekt i första hand
Lerums kommun kontrollerar en bit av kommunen årligen och går på så sätt igenom samtliga strandskyddade områden på sikt, men syftet med arbetet är inte att slå folk på fingrarna.
– Det handlar inte bara om att ta bort objekt, utan även för att sprida information om vad som gäller. Vi pratar gärna med folk och förklarar varför vi är där. Det är bra att de boende får ett ansikte på oss och vet att de kan höra av sig.
Tidigare kontrollerade platser
Gärdsjön, Lilla Stamsjön (östra sidan), Lensjön (norra sidan), Aspen (Skogshyddevägen), Mjörn (Gallvik), Sävelången (”Volvobryggorna” vid Drängsered), Sävelången (Nääs fabriker-Ekudden), samt ett uppsamlingsår som täckte flera platser.
LÄS MER:Här är badtemperaturen på Lerums badplatser
LÄS MER:Skärpt eldningsförbud i flera kommuner
LÄS MER:Rekordmånga vargar i länet
