Efter många års kartläggning publicerade Statens geotekniska institut (SGI) 2017 en rapport om skredriskerna längs Säveån, och hur klimatförändringarna kan påverka dem.
Enligt rapporten finns en ”tydlig och påtaglig” sannolikhet för skred i 13 procent av utredningsområdets yta, främst i Lerums centrum samt på den norra sidan av Säveån mellan Stenkullen och Floda.
Men just för att riskerna är välkända och dokumenterade, har Lerum också kunnat ligga i framkant när det gäller förebyggande arbete, menar Cecilia Ahl, geotekniker på Lerum kommun. Som en del i det arbetet anställdes hon, en klimatstrateg och en naturvårdshandläggare 2018.
– Det är ganska ovanligt att en kommun har en egen geotekniker, det är faktiskt bara tre kommuner i Sverige som har det.
Gamla detaljplaner kan ge problem
Cecilia Ahl granskar alla förhandsbesked och bygglov som inkommer till bygglovsmyndigheten, och involveras i tidigt skede när bland annat detaljplaner tas fram.
– Enligt plan- och bygglagen är det kommunen som har planmonopolet, och som ska visa att ett markområde är lämpligt för byggnation.
En hel del existerande detaljplaner togs dock fram långt före man började utreda geotekniska risker på samma sätt som idag. Därför kan de tillåta byggnation på platser som kanske inte hade rekommenderats idag.
– Jag kan komma med en erinran om att jag inte tycker att det här är lämpligt, men det är mycket svårare att få full kontroll. Bygglovsenheten och miljö- och byggnadsnämnden tittar också på det och har en dialog i bygglovsprocessen. Så det är inte så att man bygger hejvilt i riskområden.
Riskområdena finns som tidigare nämnt främst längs Säveån och dess biflöden Lerån, Lärjeån och Alebäcken. Här finns rasbranter, stora mäktigheter med lera och ibland även kvicklera. Kvicklera är en typ av lera som lätt kan övergå från fast till flytande form när den störs.
– En sådan lera kan man bygga och bo på, men det gäller att man vet vad man gör då, säger Cecilia Ahl.
Testar åtgärder i 3D-modell
Skred kan utlösas av både naturliga orsaker, och av mänsklig aktivitet. Efter perioder med mycket nederbörd kan det bli höga flöden i vattendrag, och material transporteras bort i vattenfåran. När vattnet sedan sjunker igen blottas skadorna.
– Då finns det en risk att naturen vill utjämna den här ojämnvikten som blivit, säger Cecilia Ahl.
Hon fortsätter:
– Det är väldigt viktigt att man då lägger till exempel erosionsskydd, och man inte placerar tunga saker på ett släntkrön, eller lägger stora schaktmassor fel eller kör med stora vibrerande fordon i vissa perioder.
Problemet med Säveån är att den är smal med ett förhållandevis högt och snabbt vattenflöde. Vissa åtgärder, som erosionsskydd, kan minska volymen och göra att hastigheten ökar. Det kan i sin tur kan skapa ras- och skredrisker längre nedströms istället, förklarar Cecilia Ahl.
Därför har man sjömätt Säveån och tillsammans med SMHI tagit fram en 3D-modell.
– Nu, när vi har kommits så långt i vår projektering att vi har ett förslag på en åtgärd, kan vi lägga in det i vår 3D-modell, och faktiskt se vad som händer. Är åtgärden för stor, är den för liten?
Förebygger skred i Lerum
En förebyggande insats som kommunens skredpreventionsgrupp, där Cecilia Ahl ingår, nyligen genomförde var ifyllningen av djuphålet vid Järnvägsbron i Säveån.
I december ska Lerums kommun skicka in en ansökan till Mark- och miljödomstolen om att få utföra fler arbeten i Säveån mellan Järnvägsbron och Häradsbron.
– Vi vill skredsäkra både uppströms och nedströms, säger Cecilia Ahl.
Alingsåsvägen och det kommunala vattnet har tidigare skredsäkrats, liksom området vid Lidl där det 2006 inträffade ett skred. Även uppe vid Rydsberg genomfördes förebyggande åtgärder efter att marksprickor upptäckts. Sprickorna berodde bland annat på att boende lämnat trädgårdsavfall i slänten nedanför området.
– Till slut blir slänterna för tunga. Det var egentligen ingen superakut fara för bostadsområdet, men det var precis intill en lekplats och sprickorna hade blivit så stora att små barn hade kunnat bryta benet om de ramlade där.
Fastighetsägare har ett ansvar
Enskilda fastighetsägare har också ett ansvar att förebygga skred, påpekar Cecilia Ahl. Det finns bland annat en hänsynsregel i Jordabalken som innebär att en fastighetsägare inte får åsamka samhället fara eller olägenhet med sin fastighet.
– Och det inbegriper även naturolycka.
Marksprickor liksom träd och lyktstolpar som börjat luta kan vara tecken på att något att gång, och vara bra att rapportera. Andra råd från Cecilia Ahl är att undvika att lasta stora massor på sin fastighet och att inte bygga ut i slänter.
– Och det är bra att ta reda på vad man har för jordarter inom sin fastighet. Hör av dig till kommunen eller myndigheter. Där finns ju vi som ett stöd om man önskar.
LÄS MER:Här fylls djuphålet i Säveån i centrala Lerum: ”450 ton sten”
LÄS MER:Lerum pekas ut – kan drabbas hårt av framtida skyfall
LÄS MER:Så kan miljardneddragningen slå mot Säveåns dalgång
