Beslut tas i KF utan allmänhetens vetskap om kommande vägnamn och i protokollen nämns endast vägens kommande namn och beslutets datum för namngivningen, skriver signaturen Festina Lente.
Beslut tas i KF utan allmänhetens vetskap om kommande vägnamn och i protokollen nämns endast vägens kommande namn och beslutets datum för namngivningen, skriver signaturen Festina Lente. Bild: Filip Landqvist

Insändare: Värna Lerums vägnamn – de är en del av vårt äldsta kulturarv

Beslut tas i KF utan allmänhetens vetskap om kommande vägnamn och i protokollen nämns endast vägens kommande namn och beslutets datum för namngivningen, skriver signaturen Festina Lente.

ANNONS
|

Våra vägnamn är ett av våra äldsta kulturarv. Redan på 1200-talet fick vi i Lerum vårt första vägnamn – Södra Landsvägen. Då byggdes Älfsborgs slott och för att människor och material skulle kunna fraktas till detta gigantiska bygge behövdes en farbar väg. Tidigare hade endast funnits smala ridstigar. Denna väg har senare kallats för den Alströmerska vägen efter Claes Alströmer som bekostade vägen och lät anlägga den. Därefter har den kallats Jonseredvägen. I Lerum utan s i Jonsered med s. Svårt för bud och taxi att förstå.

Vägar och stigar har ofta uppkallats efter var de har fört oss, såsom Kyrkvägen/stigen, Kvarnvägen eller till någon gård, torp eller annat ställe som man hade ett namn för eller uppkallats efter kända personer. Då kommunerna började ta form med styrelser och nämnder och då tätorterna fick ett mer strukturerat vägnät började man fastställa vägnamnen i kommunens olika styrelser/nämnder såsom vattenverksstyrelsen, kulturnämnden, byggnadsnämnden eller som nu i KF.

ANNONS

I Lerum annonserade man sedan lång tid tillbaka vägnamnsförslagen samtidigt som man annonserade KF:s möten. Dessutom anslog man vägnamnsförslagen på bibliotekens anslagstavlor i tre veckor, så att allmänheten hade in chans att uttrycka sin åsikt. Idag har detta demokratiska förfarande försvunnit. Beslut tas i KF utan allmänhetens vetskap om kommande vägnamn och i protokollen nämns endast vägens kommande namn och beslutets datum för namngivningen. I tidigare protokoll stod en kort förklaring om personen, gården/torpet etc. som vägen uppkallades efter.

Framtida forskare kommer inte att förstå varför vägen har fått just detta namn. Om namnet hänsyftar på en känd/prominent person i kommunen kan man ju lätt hitta utsprunget, men om namnet syftar på en mindre känd person, gård, torp eller händelse, så är det omöjligt för kommande forskare att spåra dess ursprung.

I början av 2000-talet talade RA (Riksarkivet) ofta om det kommande stora svarta hålet. Är det där vi befinner oss nu? Om 30-50-100 år kommer vägnamnsforskare att stå inför detta stora svarta hål – en stor ovetskap.

Våra vägnamn är en del av vårt äldsta kulturarv. Låt oss värna om detta kulturarv.

Festina Lente

LÄS MER:Insändare: Uppskattar vi verkligen våra medarbetare i kommunen?

LÄS MER:Insändare: Bygg en fotbollsplan på Torpskolan

LÄS MER:Insändare: Lerums strategi för snöröjning är diskriminerande

ANNONS