Sommaren 2018 blev en av de varmaste i modern tid. Rubriker som ”Äldre faller offer för värmeböljan: ”Kan knappt andas” och ”Dementa åldringar har 40 grader på rummet” är exempel från medias rapportering. Siffror från Folkhälsomyndigheten visar också att Sverige hade runt 700 extra dödsfall den sommaren och att det främst drabbade särskilt utsatta grupper som äldre personer.
Nu varnar meteorologer att sommaren 2023 kan bli minst lika varm. På Höjdenhemmet i Lerum minns man sommaren 2018 som en vändpunkt.
– Jag skulle säga att vi är mer rustade nu och det är på grund av sommaren 2018. På den tiden jobbade jag som vanlig sjuksköterska i verksamheten och jag kan se skillnaden, berättar Jenny Conradson, numera medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) i Lerums kommun.
Anna Johansson fyller i:
– Värmeböljan pratar vi om redan från januari. Det är ett pågående koncept så att man förbereder sig inför sommaren. Det har jag inte upplevt innan 2018 när det blev så akut, då var ingen var riktigt förberedd.
Även pandemin har bidragit till ett bättre arbete med krisplanering, information och kommunikation inom verksamheten, menar Anna Johansson:
– Man är väldigt tydlig med information idag. Det känns som att man hela tiden tänker steget längre nu och är förberedd för att tänka om. Jag skulle nog säga att vi mer rustade idag.
Tagit fram handlingsplan
I en handlingsplan, som kommunens sektor för stöd och omsorg har tagit fram, skriver Jenny Conradson att värmeböljor inte längre kan ses som en ”extraordinär händelse”. Istället ska de likställas med säsongsinfluensa eller vinterkräksjuka. Hon skriver också att målet med handlingsplanen är att förebygga riskerna för dödsfall eller försämrade sjukdomstillstånd och inläggning på sjukhus.
På Höjdenhemmet har man under den pågående värmeböljan redan vidtagit flera åtgärder.
– Vi jobbar till exempel med att hålla det stängt och neddraget för att ha svala rum, erbjuda vätskeersättning hela tiden och kalla drycker, berättar enhetschef Maria Ling.
Även medarbetare får anpassa sina arbetsuppgifter. Städ i varma rum görs till exempel senare på dagen när det är svalare.
– Vissa arbetsuppgifter kanske vi måste vänta med, för att det är för varmt. Och då får det vara så, fortsätter Maria Ling.
Det blir även fler mikropauser och vätskeersättning erbjuds till medarbetaren.
– Det är inte bra om medarbetaren går omkring och är yr i huvudet och uttorkad. Då kan vi inte hjälpa de äldre heller. Och vi är rätt duktiga på att påminna varandra om man tycker att någon ser trött ut, säger Anna Johansson.
Tätare tillsyn av medarbetare
I kommunens handlingsplan skriver Jenny Conradson att äldre över 65 år är särskilt utsatta för ihållande värme. Kroppen utsätts för värmestress som kan resultera i allt från uttorkning, illamående och huvudvärk till värmeslag och dödsfall.
Vad är de första signalerna på att någon av de äldre är för varm?
– De blir slöa och trötta och man ser att de inte riktigt hänger med. Man får inte riktigt kontakt, säger Anna Johansson.
Därför är det väldigt viktigt att ha uppsyn, något som resulterat i tätare tillsyn.
– Symptom kan smyga sig på och därför är det jätteviktigt att hålla koll, och det tycker jag vi är duktiga på, fortsätter Anna Johansson.
”Fått i mig lite glass”
I allrummet på Höjdenhemmet är det glad stämning efter dagens pianokonsert. I en av sofforna sitter Lilly Emanuelsson och svalkar sig framför en fläkt – den bästa lösningen för att hålla värmen borta, enligt Lilly.
– Det klart att det är varmt med det går bra med fläkt. Jag har en på mitt rum också, säger hon.
Nu när det är varmt ute har hon slutat med sina dagliga promenader. Det orkar hon inte, berättar hon. I stället dricker hon mycket vatten och duschar kallt.
– Jag har fått i mig lite glass också, säger hon glatt.
LÄS MER:Så påverkar torkan Lerums bönder: ”Bättre förberedda”
