För några år sedan skrev Göran Antefelt en bok om gården Sandängen i Gråbo, gården har under en period ägts av hans släkt. När han letade information upptäckte han att Heliga Birgitta någon gång runt 1350 hade varit i det som nu är Gråbo i samband med sin pilgrimsresa till Rom, och att hon i så fall reste från Lödöse istället för från Kalmar, som många tror. Hon skulle ha lämnat reliker, bland annat en bit av Jesus kors och en bit av Petrus svärd.
– Det var första gången jag läste om besöket men jag hade hört talas om det tidigare, det har varit känt bland de äldre på orten, säger Göran Antefelt.
Han tog med Heliga Birgittas besök i sin bok eftersom pappan till en kvinna som ägde Sandängens gård ska ha varit den som brände upp relikerna. Pappan var kyrkoherde i slutet av 1600-talet och på den tiden, efter reformen, var det många som inte ville ha kvar något som hade att göra med katolicismen.
Han fördjupade sig
När Göran Antefelts bok var klar publicerade Lerums Tidning en artikel om den och då fick han frågan: vet du med säkerhet att informationen stämmer? Han svarade att det mesta är verifierat och att informationen om Heliga Birgitta kom från prästen Severin Ström, som kom till prästgården på 1750-talet.
– Men frågan fick mig att vilja gå vidare och undersöka sakerna noggrannare, säger han.
Sagt och gjort. Nu har Göran Antefelt under flera år fördjupat sig i frågan. Han berättar att när Severin Ström först kom till Stora Lundby kyrka konstaterade han att det inte fanns något nedskrivet om bygden från tidigare århundraden. Severin Ström skickade 1758 in en text om händelser i Wättle Härad till Domkapitlet i Göteborg, förhoppningen var att den skulle ges ut. Men den blev liggande, det var först 1897 den trycktes, i 250 exemplar. Och 1973 gav även Skallsjö hembygds- och fornminnesförening ut texten.
Så här skrev Severin Ström om kyrkan ”För någon sådan orsak var den alltid i gott minne hos Påfvarne, att Clemens den sjunde sände kyrkan genom S.t Birgitha Brahe några helgedomar uti en låda, som hade nio rum, och hvaruti förvarades en bit av Christi kors, af Petri svärd, och mer sådant, dem hon med stor ståt, och i fölge af en hop andeliga, lefvererade 1350, just då hon var stadd på sin resa till Rom, der hon afled 1373.” Severin Ström skriver också att helgedomarna därefter stod på altaret och att kyrkan flitigt besöktes av den tidens vidskepliga kristna. När Pehr Kiellander kom till pastoratet kastade han dock helgedomarna på elden. För detta fick han utstå mycket av bönderna. Severin Ström skriver att kyrkan också hade stora inkomster från helgedomarna ”ty alla de, som ville vidröra lådan, hvilket hade en beynnerlig kraft mot sjukdomar, måste offra något på altaret, men desse penningar borttogos esomoftast af kringströfvande fiender, som uti sin ifver intet sparde kyrkorna.”
Heliga Birgitta var också sannolikt en hel del i det här området
Skänkte många reliker
Det finns mycket som talar för att Heliga Birgitta var här på 1300-talet, men det finns också saker i texten som inte stämmer överens med tesen. Clemens den sjunde var påve mellan 1523 till 1534. Och Heliga Birgitta hette inte Brahe i efternamn, hon hette Birgersdotter. Göran Antefelt drar ändå slutsatsen att det var Heliga Birgitta och att påvens namn skulle vara Clemens den sjätte:
– Det hade varit mer märkligt om allt stämde i en så gammal text. Jag har också läst någonstans att Clemens den sjätte var den påve som skänkte mest reliker, säger han och fortsätter:
– Dessutom fick Johan Örnevinge på Högsboholm, ännu en lokal koppling, i uppdrag av Per Brahe att släktforska kring Brahesläkten. Och Örnevinge kom till den felaktiga slutsatsen att Brahe var släkt med Birgitta, så på den tiden fanns det folk som trodde att hon hette Brahe.
– Heliga Birgitta var också sannolikt en hel del i det här området, hennes syster bodde tillsammans med sin man Magnus Gudmarsson på Lo gård i Långareds socken i nuvarande Alingsås kommun.
Men varför skulle hon skänka saker till lilla Gråbos kyrka?
– Den var inte så liten då, på den tiden var den moderkyrka för Angered, Gunnilse, Lerum, Skallsjö och det som idag är Gråbo, svarar Göran Antefelt.
Och varför är det inte mer känt att hon har varit här?
– Jag vet faktiskt inte. Det är märkligt att Severin Ströms beskrivning av besöket inte förvaltats bättre. Det finns inte ens någon information vid kyrkan. Flera andra ställen som hon har varit på har gjort något av det, som att anordna pilgrimsvandringar. Stora Lundby kyrka är belägen endast tre mil från Lödöse och en vandring dit i Heliga Birgittas fotspår kanske skulle intressera många?
En tung kännare
Göran Antefelt har gjort gedigen forskning, i dels lokalhistoriska arkiv, genom att kontakta personer med stor kunskap om Heliga Birgitta och genom besök i Lödöse och Vadstena. En av dem han kontaktade var Stephan Borgehammar, professor i praktisk teologi vid Lunds universitet. Även Lerums Tidnings reporter kontaktade professorn:
Det är inget som minskar berättelsens trovärdighet
Tror du att Heliga Birgitta har varit i Stora Lundby kyrka?
– Det är omöjligt för mig som historiker att säga huruvida Heliga Birgitta har besökt Stora Lundby kyrka. Min uppfattning om lokala traditioner som denna är att de som regel bygger på fakta, men att detaljer har en tendens att förvanskas med tiden. Och det är väldigt svårt att säga vilka detaljer som är tillförlitliga och vilka som förvanskats.
Tror du att hon lämnade reliker där?
– Att Stora Lundby kyrka har haft ett skrin med reliker, ett så kallat relikvarium, tycks säkert. Visserligen levde Severin Ström ett halvsekel senare än Pehr Kjellander, men en sådan händelse som att en kyrkoherde bränner upp ett relikskrin och får ovett för det av bönderna kan utan vidare leva kvar i friskt minne i ett par generationer. Det är heller inget konstigt med att en medeltida kyrka har ett relikskrin. När det gäller innehållet så var pyttesmå bitar av Kristi kors ganska vanliga som reliker. Petrus svärd är däremot en udda relik som jag misstänker att Severin Ström har missuppfattat eller hittat på.
– Man kan också notera att det var Clemens den sjätte, inte Clemens den sjunde, som var påve vid tiden för Birgittas resa till Rom, men de latinska siffrorna VI och VII är lätta att läsa fel. Det är inget som minskar berättelsens trovärdighet, svarar han och fortsätter:
– Det konstigaste i berättelsen är att Birgitta skulle ha förmedlat relikerna som en gåva från påven. Hon var inte nära bekant med påven, och påvarna hade inte för vana att skänka reliker till sockenkyrkor. Om berättelsen är sann, är det mer troligt att biskopen i Skara hade fått reliker från Rom som han ville dela med sig av till Stora Lundby kyrka. Och om Heliga Birgitta var på genomresa med ett väpnat följe finns det inget som hindrar att han bad henne förmedla gåvan. De var nämligen bekanta.
Stephan Borgehammar konstaterar att även om mycket är osäkert är informationen intressant för historiker, eftersom den påstår att Birgitta passerade Stora Lundby på sin väg till Rom.
– Vi vet inte säkert vilken väg hon tog. En vanlig uppfattning är att hon seglade ut från Kalmar, men hon kan faktiskt lika gärna ha avseglat från Lödöse. Berättelsen från Stora Lundby ger oss i varje fall en vink om att så kan ha varit fallet, säger han.
En besvärlig fråga
En annan kännare är Johnny Hagberg, kyrkoherde som har en lång rad tunga utmärkelser, däribland flera påvliga utmärkelser. Johnny Hagberg är också redaktör för Skara stifthistoriska sällskap, som publicerade Göran Antefelts text om Heliga Birgittas besök i Stora Lundby kyrka. Han får frågan om vad han tror om Göran Antefelts slutsats att Heliga Birgitta reste ifrån Lödöse istället för Kalmar:
– Varifrån Birgitta reste är ju en besvärlig fråga. Naturligt vore från Lödöse men det utesluter inte Kalmar. Mer kan man nog i dagsläget inte säga.
Tror du att Heliga Birgitta har varit i Stora Lundby kyrka och lämnat reliker?
– Hon kan mycket väl ha lämnat reliker där. Trakten var inte okänd för henne. Systern och svågern bodde på Gräfsnäs. Men hur många relikerna var är nog osäkert, svarar Johnny Hagberg och fortsätter:
– Många av de gamla uppteckningarna kan många gånger ha mer sanning i än vad man kanske tror – tror jag.
Heliga Birgitta
Birgitta Birgersdotter, också känd som Heliga Birgitta, levde mellan 1303 och 1373. Redan som barn hade hon syner, en gång såg hon till exempel Jungfru Maria som satte en krona på hennes huvud. En annan gång såg hon framför sig hur Kristus pinades och dog på korset. Båda dessa teman, den innerliga Mariafromheten och meditationen över Kristi lidande, kom att prägla hela hennes liv.
När Birgitta var i tolvårsåldern dog hennes mor. Några år senare giftes hon mot sin vilja bort med den artonårige Ulf Gudmarsson. Paret fick åtta barn. När Ulf dog, 1344 eller 1346, tilltog antalet uppenbarelser. Under denna tid fram till avresan till Rom mottog hon många uppenbarelser. I uppenbarelserna fick hon uppdrag av Gud, Kristus och Maria att föra ut budskap till såväl politiska som kyrkliga ledare.
Processen för att kanonisera Birgitta inleddes 1377 och avslutades 1391 med att Birgitta helgonförklarades av påven Bonifatius IX. År 1999 upphöjdes Heliga Birgitta tillsammans med Katarina av Siena och Edith Stein till skyddshelgon för Europa.
Källa: Wikipedia
