– Vi lägger en budget för skolan och för att säkerställa en ekonomi i balans. Det är den största skolbudget som Lerums kommun har haft, slår Viktor Lundblad, Moderaterna, fast och tillägger:
– Det är ett tillskott på närmare 17 miljoner kronor till skolan utöver uppräkningen på 58 miljoner kronor, totalt rör det sig alltså om 75,2 miljoner kronor ytterligare till skolan.
Politikerpartnern Renée Bengtsson, Socialdemokraterna, tillägger:
– Halva budgeten går till skolan.
Halva budgeten är 1,5 miljarder kronor.
Hemmasittarna ska till skolan
Det handlar om innehåll, som lärarlöner, utökad läxhjälp och att se till att eleverna har relevanta läromedel där böcker prioriteras framför digitala verktyg. Det handlar också om att få elever med långvarig skolfrånvaro, de så kallade hemmasittarna, att komma tillbaka till skolan. Fem miljoner kronor har avsatts för detta arbete, och när de väl är i skolan igen ska ytterligare miljoner läggas på att hitta vägar för att dessa elever ska stanna i skolan.
Politikerna lägger också pengar på att bemanna skolbiblioteken och att anställa extra pedagoger i förskolan.
Fler skolor och förskolor
Men det är inte bara innehållet som prioriteras, stora mängder skattepengar läggs på att bygga förskolor och skolor, och på detta sätt minskas barngrupper och klasser.
De största projekten är skolan i Norra Hallsås med 800 nya grundskoleplatser, den väntade kostnaden ligger på 421 miljoner kronor och skolan väntas vara klar 2026. Samma år ska utbyggnaden av Torpskolan, med 150 nya platser, vara klar. Enligt kalkylen kommer detta kosta 218 miljoner kronor. En ännu större satsning ligger ytterligare ett antal år fram i tiden, och det är paket Dergården med bland annat ett nytt gymnasium, kulturhus och bostäder. Detta projekt har en kalkylerad kostnad på 1,05 miljarder kronor och om allt går enligt plan ska projektet vara klart 2030-2032. Därutöver byggs cirka tio förskolor.
Majoriteten vill också renovera Vattenpalatset under 2024.
– Mycket av renoveringsarbetet är dock saker som inte kommer synas, som att byta rör, säger Renée Bengtsson.
Hur mycket pengar det handlar om är inte klart.
Ny återvinningscentral
Andra planerade projekt är Flodamotet, som väntas kosta 43 miljoner kronor och ska vara klart 2026. Den nya återvinningscentralen i Stenkullen ska stå klar 2025, och den väntade kostnaden för denna är 125 miljoner kronor. När den nya centralen tas i bruk stängs Hultet. Det nya resecentrum, som byggs tillsammans med Västtrafik, ska vara klart år 2028.
Den politiska majoriteten sätter inte av några extra pengar för att betala lån utan spenderar allt.
– Det gör vi för att det är tuffa tider och då behöver vi satsa, säger Viktor Lundblad.
När det gäller kommunens skuld uppgår summan till 65 622 kronor per invånare för år 2024. Och skulden ökar, för planåret 2025 och 2026 är lånet 71 214 respektive 76 804 kronor per invånare.
En effekt av satsningar och nya lån är att kommunens soliditet försvagas, soliditeten visar hur stor andel av tillgångarna som inte motsvaras av skulder. Enligt kommunfullmäktiges mål ska soliditeten överstiga 27,9, vilket den gör 2024 men inte planåren 2025 och 2026. Majoriteten konstaterar att soliditeten behöver hanteras i kommande års budgetprocesser.
Moderaterna och Socialdemokraterna har majoritet i kommunfullmäktige så deras budget väntas röstas igenom.
Hur känner ni när ni presenterar budgeten?
– Det är tuffa tider och vi lägger mycket pengar på välfärden. Jag är stolt över vår budget, den är väl genomarbetad, säger Viktor Lundblad, M.
Renée Bengtsson tillägger:
– Jag känner stolthet och ansvar. Det här är en budget för skolan, som är vår framtid, och för en ekonomi i balans.
LÄS MER:Lerums kommun väntas göra ett stort överskott
