Det är 57 barn i kommunens grundskolor som har mycket hög skolfrånvaro.
– Och det är 57 för många, slår Viktor Lundblad, kommunalråd för Moderaterna, fast.
Han fortsätter:
– Det här är prioriterat område för oss politiker, det är viktigt att vi minskar antalet med så hög frånvaro.
De flesta av de 57 hemmasittarna går i högstadiet. Gymnasiet ingår inte i siffrorna eftersom det inte är skolplikt där.
De flesta är tjejer
Problemet med elever som inte går till skolan finns över allt i kommunen, men Stenkulan i Stenkullen är något överrepresenterad.
Det är flest tjejer som har så hög frånvaro att de är vad man brukar benämna som hemmasittare.
– I Lerums kommun är det så många som 70 procent av dem som har mycket hög skolfrånvaro som är tjejer. Vad kan det bero på, undrar Renée Bengtsson, Socialdemokraternas toppnamn, och fortsätter:
– Det är bland annat det vi ska kartlägga och utreda nu tillsammans med orsaker.
Hon fortsätter:
– Det är viktigt att inte glömma bort att varje elev med problematisk skolfrånvaro är en individ. Och vi måste hitta lösningar för just den enskilda individen. Det finns inte ett svar som gäller alla.
Man har sett att antalet elever med problematiskt hög frånvaro ökade efter pandemin, men vet inte varför det är så.
Viktigt med godkända betyg
I syftet att få elever att komma till skolan startade kommunen ett närvaroteam i september. Teamet är en del av Plattform Lerum, som erbjuder stöd till ungdomar och föräldrar. Det övergripande syftet med närvaroteamet är att få elever med hög skolfrånvaro att återgå i studier genom samverkan med vårdnadshavare, skola och andra berörda.
– Teamet ska bland annat utreda orsaker och titta på varje enskilt fall, säger René Bengtsson.
Viktor Lundblad tillägger:
– Det är oerhört viktigt att eleverna kommer tillbaka till skolan. Vi vet att godkända betyg är en jättestor anledning till att det går bra för en person senare i livet.
Nyligen bjöd också sektor utbildning in personal till en föreläsning med psykologen och forskaren Malin Gren Landell. Hon konstaterade att en undersökning från höstterminen 2020 visade att 250 000 svenska elever hade minst 15 procent frånvaro.
– Så stor skolfrånvaro blir en uppförsbacke och vi ser samband mellan skolfrånvaro och sömnproblem, drogmissbruk och depression. Närvaroproblem bryter strukturer, relationer och rutiner vilket i sig ökar risk för psykisk ohälsa. För att ta ett exempel: Går du inte till skolan, känns det dumt att komma till ishockeyträningen på kvällen, sa Malin Gren Landell enligt ett pressmeddelande från Lerums kommun.
Finns en resursskola
Lerum har många hemmasittare trots att det finns en specialskola här. På Skolverkets hemsida står det "en stor andel elever med autism inom grundskolan når inte kunskapsmålen. Föräldrar anser att skolans personal saknar kunskap om autism och att anpassningen av undervisning och pedagogiskt stöd är otillräcklig. Det gäller särskilt för flickor med autism. Det kan leda till elevers ökade frånvaro, sämre kunskaper och misslyckanden."
Med anledning av det fanns ett behov valde politikerna att hösten 2019 starta en resursskola, Lindénska skolan. Eleverna som går där har funktionsnedsättning inom autismspektrumet med så stora behov av anpassning av pedagogiska, fysiska och sociala lärmiljön att den vanliga skolan inte fungerar.
Skolan, som finns i Lindénska villan i Stenkullen, tar emot elever som går i första till nionde klass. Det går mellan 20 och 25 elever från årskurs tre till åtta i tre klasser här.
Detta till trots finns det alltså ett högt antal elever med mycket hög skolfrånvaro i kommunen. Det är dock fortfarande oklart varför de 57 eleverna är hemma så mycket som de är.
Hemmasittare
Problematisk skolfrånvaro, skolvägran eller hemmasittare är en stor utmaning för bland annat barn, föräldrar, skolpersonal. Begreppen kan definieras på flera olika sätt, men har gemensamt att de syftar på barn som är frånvarande från skolan länge och ofta upplever oro eller stress av att gå tillbaka till skolan.
Orsakerna och de påverkande faktorerna till varför en elev blir en så kallad hemmasittare är många. Men även om orsakerna varierar finns det saker som förenar många av barnen, och de är följande:
• Individuella faktorer som ångesttillstånd, depression, trotssyndrom, somatiska sjukdomar och emotionell instabilitet. Svårigheter med kamratkontakter.
• Faktorer i hemmet och familjen, som konflikter, sjukdomar hos föräldrar eller syskon samt bristande stöd från föräldrar.
• Skolrelaterade faktorer som kan påverka skolfrånvaro är exempelvis bristande närvarokontroll, mobbning och bristande stöd från lärare. Även otrygghet vid byte av skola, klass eller stadie kan påverka. Ostrukturerad undervisning kan leda till svårigheter hos vissa elever.
LÄS MER:Ljungviksskolans rektor svarar på kritiken mot skolan
