Om det finns skolmat kvar efter arbetsdagens slut låter Lerums kommun skolpersonal köpa med sig mat hem. Fotografiet är en genrebild.
Om det finns skolmat kvar efter arbetsdagens slut låter Lerums kommun skolpersonal köpa med sig mat hem. Fotografiet är en genrebild. Bild: Anders Ylander

Bättre och bättre på hållbarhet – om rankingarna har rätt

Solceller på nybyggen och möjlighet för skolpersonal att köpa med sig överbliven mat. Det är två faktorer som moderaternas toppnamn, Viktor Lundblad, lyfter när han berättar att Lerums kommun klättrar från plats 100 till 35 i en ny hållbarhetsranking.

ANNONS
|

Förra året kom Lerums kommun på 100:e plats i Aktuell hållbarhets ranking, i år hamnar kommunen på 35:e plats. Lerum är nu på tredje bäst i Västra Götalands län i denna ranking.

Vad är det som gör att Lerum har klättrat så mycket?

– Jag tror att det finns flera orsaker, som att ett långsiktigt arbete börjar bära frukt, svarar kommunalrådet och fortsätter:

– Sedan tror jag att det är bra att vi skrotade visionen om att Lerum skulle bli Sveriges ledande miljökommun 2025, som var lite av en chimär. Nu arbetar vi istället helhjärtat med Agenda 2030 och har varit väldigt tydliga med vad vi vill. vi har också ökat kunskapen om hållbarhetsarbetet inom kommunen.

ANNONS

Minskar matsvinnet

Han lyfter ett aktivt arbete med solceller. Att kommunens nybyggnation har solceller på taken. Och att bilparken håller på att bytas ut till att bli fossilfri, ett arbete som har kommit en bra bit på väg.

– Vi jobbar också mycket med att minska matsvinnet. Och sedan en tid tillbaka har vi inlett ett test där personalen på några skolor får köpa med sig en matlåda om det blir mat över efter dagens slut, och det har fallit väldigt väl ut, säger Viktor Lundblad.

Han framhåller också att hållbarhetsarbetet har skett samtidigt som stora näringslivssatsningar har skett.

Hur kändes det att få resultatet?

– Jag blev väldigt glad. Det här visar att vi gör ett arbete som fungerar, slår kommunalrådet fast.

Kommunen har haft varierade positioner i rankingen genom åren. Allra bäst var det 2013 när Lerum kom på femte plats och näst bäst 2011 då kommunen kom på 13:plats. Sämst var det förra året, med plats 100, och näst sämst 2019 då kommunen hamnade på 60:e plats.

Undersökningen

Frågorna som kommunen har fått grönt ljus på handlar bland annat om utfasning av fossila bränslen och om man har ett systematiskt arbete för att restaurera dikade våtmarker och/eller anlägga nya våtmarker inom kommunens areal. En annan fråga med jakande svar är om kommunen har ett systematiskt arbete för att stötta och hjälpa invånare och företag för att minska energianvändning. Och om kommunen har ett systematiskt arbete för att minska klimatpåverkan från livsmedel i kommunens matserveringar

Negativt resultat blir det bland annat på frågan om kommunen har ett systematiskt arbete för att ställa miljökrav på demonterbarhet vid nybyggnad, större ombyggnader och renoveringar av kommunägda lokaler och bostäder. En annan det blir nej på är om kommunens verksamhet köper in 100 procent förnybar miljömärkt energi.

Exempel på procentsatssvar: är att kommunen har 81 till 100 procent egenproduktion av förnybar el. Och att 21-40 procent av kommunens upphandlade produkter har krav på att de ska vara miljömärkta eller hållbarhetscertifierade.

Det är totalt 27 frågor som har besvarats, på 15 blir det ett grönt ja och på 6 ett rött nej. Svaret på 3 frågor är att kommunen inte har en sådan budget, 2 frågor har procentsatssvar och 1 fråga har svaret påbörjad.

Källa: kommunrankning.miljobarometern.se

LÄS MER:Lerum klättrar – topplacering i hållbarhetsrankning

LÄS MER:Historiskt avtal – kraftledningarna i Gråbo leds om

LÄS MER:Stor skredrisk längs Säveån – så jobbar kommunen

ANNONS