Mycket som slängs på Hultet i Lerum kan räddas

Mycket som slängs på Hultet kan ge glädje åt någon annan, det konstaterar Marcus Hast, arbetsledare på Hultet.
– Det är lite sorgset att se, säger han.
Nu uppmanar han besökare att tänka till en extra gång – och kanske använda sig av centralens ”ta och ge”-sektion.

ANNONS
|

Under sommaren är det flera som passar på att rensa i hemmet. Det märks inte minst på kommunens återvinningscentral, Hultet. De har omkring 400 besökare varje dag under högsäsongen på sommaren – på lördagar kan det vara upp emot 600.

– Då är det trångt här, säger Marcus Hast, som jobbar som arbetsledare på Hultet.

Som kommunens enda återvinningscentral har de en tuff roll att axla.

– Den här är byggd på 1950-talet så den är ganska gammal och lite omodern. På nya centraler har man större containers där man slänger materialet, säger han och tillägger:

– Man tänkte på ett annat sätt förr, det var helt andra volymer då. Nu är det ett slit-och släng-samhälle tyvärr. Det ser man på mycket av det som kommer hit, det är jättefina och hela saker, men folk orkar inte.

ANNONS

Att lägga ut sina grejer till försäljning tar för lång tid och det är inte värt lönen för mödan, upplever många. Det är ofta lättare att köpa nytt än att laga.

– Mycket går att återanvända, vi försöker hejda folk som kommer hit ”nej ska du slänga den!”, säger Marcus Hast.

Försöker ge allt en chans

På Hultet försöker personalen få besökarna att, i stället för att slänga hela och användbara saker, ställa dem i en sektion som de kallar för ”ta och ge”. Där kan man helt enkelt lämnar sina grejer och låta andra besökare på Hultet ta det med sig hem.

– Vi försöker ge allt en chans, istället för att kasta det så får det stå ett tag, så länge som vi har plats, säger Marcus Hast.

Sektionen för ”ta och ge” ser ut som en helt vanlig loppis. På hyllorna står kastruller, ljusstakar, leksaker, böcker och man kan till och med hämta med sig en cykel hem. En liten flicka har hittat en blå leksaksfarkost i plast som hon glatt leker med. Hennes mamma berättar att de brukar lämna leksaker där som flickan tröttnat på, för att sen hämta nya.

Varje person har 12 fria besök på Hultet per år. Men sektionen där man kan lämna hela saker eller hämta har flyttats så att den står utanför bommarna.

– Så att man inte behöver dra sitt kort för att komma dit, utan att man ska kunna komma hit och lämna fina saker och ta helt och fint som man behöver, säger Marcus Hast.

”Allt brinner”

De flesta slänger sina saker i bingen som kallas ”energiåtervinning”, det som förr kallades för brännbart. Sakerna som hamnar där eldas för energi. Det mesta går egentligen att sortera, men allt handlar om vilken tid och energi man lägger på det.

– En vanlig kommentar vi hör är att ”allt brinner”, säger Marcus Hast.

Men skulle man ta sig tiden kan man bryta ner och återvinna allt, fortsätter han.

– Jag hade en äldre dam som ringde. Hon hade suttit hemma och sorterat sina tidskrifter. Häftklamrarna visste hon att det var metall. Men var skulle hon slänga pappret, undrade hon? Man blir jätteglad för det. Det är ju jättepositivt. Har man den tiden så gör man helt rätt. Men det är inte många människor som tar den tiden och gör det på den nivån, säger Marcus Hast.

449 kg hushållsavfall per person

Statistik från 2022 visar att den insamlade och behandlade mängden hushållsavfall från hushåll och verksamheter uppgick till 4,7 miljoner ton totalt sett i hela Sverige. Det innebär att varje person i Sverige producerar ungefär 449 kg hushållsavfall. Däremot finns det en liten ljusglimt, den siffran har minskat med 5 procent sedan 2021.

ANNONS