Lerums kommun säger nej till Göteborgs flyktingvädjan

Göteborg ber länets mindre kommuner att hjälpa till med flyktingmottagande. Flertalet kommuner säger dock blankt nej till förslaget, däribland Lerums kommun.
– Systemet bygger på att alla kommuner tar sitt ansvar, säger Viktor Lundblad (M), kommunstyrelsens ordförande i Lerums kommun.

ANNONS
|

I slutet av juli gick Göteborg kommuns styrelseordförande Jonas Attenius (S) ut med en vädjan till länets 48 kommuner att hjälpa till med att ta emot stadens anvisande nyanlända för 2023.

Göteborg Stad säger sig vilja fokusera mer på integrationen snarare än fortsatt flyktingmottagande. Till GP säger Jonas Attenius att ”alla måste hjälpas åt” och att ”även rika välmående kommuner, som tidigare inte tagit ansvar, måste ställa upp”.

Det är länsstyrelsen som är den avgörande faktorn i hur många flyktingar varje kommun ska ta emot. Få kommuner tycks dock ha nappat på Jonas Attenius erbjudande. I Lerum säger kommunstyrelsen att man gjort tillräckligt i dagsläget.

ANNONS

– Jag kan bli lite konfunderad när Göteborgs Stad gör som de gör i detta läge. Jag och många av våra grannkommuner tolkar det som att Göteborgs stad inte vill ta sitt ansvar. Det är väldigt olyckligt, för systemet bygger på att alla gör det, säger Viktor Lundblad.

Han hänvisar till bosättningslagen som drevs igenom 2016 av dåvarande socialdemokratiska regering.

– Lagen bygger på principen att varje kommun tar emot flyktingar i proportionalitet till storlek på kommun och befolkningsmängd, egentligen de muskler man har utifrån skattekollektivet. Mer folk kräver större resurser för ett bra mottagande, säger han.

Säger Lerum nej till förslaget av ekonomiska skäl?

– Nej, det handlar om hur lagstiftningen är utformad. Vi har skapat strukturer och arbetsmetoder för den typ av mottagande vi får reda på att vi ska ha av Länsstyrelsen. Vi justerar sedan bland annat arbetsmarknadsåtgärder och sfi-undervisning för att människor som kommer till Lerums kommun ska få de bästa förutsättningarna till att integreras.

Kritiserar Göteborgs integrationspolitik

Viktor Lundblad förklarar att han förstår Göteborgs ”rop på hjälp” men riktar också kritik mot hur Göteborgs Stad har hanterat integrationsfrågan.

– De har gjort delar som är tvivelaktiga utifrån ett integrationsperspektiv. De tillät genomgångsbostäder att bli permanenta bostäder för de som kom hit genom Bosättningslagen. Genomgångsbostäder håller ofta inte standard och ligger ihop, vilket kan bidra till segregation. I Lerum gjorde vi tvärtom, där fick samtliga en egen bostad vilket leder till ökad integration.

Viktor Lundblad förklarar att Lerum kan ses som en föregångskommun i många aspekter. Han säger att mycket hjälp från civilsamhället har varit en bidragande faktor till den lyckade integrationen.

– Alla de här grejerna bygger på att vi inte bara ska hjälpa människor på systemnivå, utan också individnivå. Då är det olyckligt att vissa kommuner inte tar sitt ansvar.

Kommer det vara ett fortsatt nej eller kan det öppnas upp för förhandling?

– Vi kommer inte ta emot någon annan kommuns flyktingar. De flyktingar länsstyrelsen säger att vi ska ta emot kommer vi ta hand om och se till att de integreras i samhället på bästa sätt, säger Viktor Lundblad.

Vänsterpartiet ställer sig positivt till förslaget

Alla partier håller inte helt med Viktor Lundblad och säger att Lerum kan, och dessutom borde, göra mer.

– Jag tycker vi är en tillräckligt välmående och rik kommun så vi har råd att ta emot nyanlända. Tar man emot flyktingar är det inte en belastning utan det är en resurs, säger Anette Holgersson (V).

Hon förklarar att hon förstår att man följer länsstyrelsens satta siffra för hur många flyktingar kommunen ska ta emot, men säger att det inte finns något som säger att Lerum ändå inte kan ta emot fler.

– Jag håller med att vi har varit duktiga med integrationen och det ska vi vara stolta över men då ska man inte försämra det.

Ett problem enligt Anette Holgersson är bristen på bostäder i kommunen.

– Det är svårt för nyanlända att få bostäder och komma vidare från de tilldelade bostäderna. Men där kan man ha en framförhållning och jobba aktivt med fastighetsägare för att lösa det problemet, säger hon.

Är det inte rimligt att kommunen i dagsläget sagt nej till detta om det krävs ett arbete på längre sikt?

– Det finns många sätt man skulle kunna lösa detta på. Tittar man bakåt har man inte gjort det långsiktiga arbete som behövts. Jag ser mottagandet av nyanlända som en tillgång och inte en belastning, säger Anette Holgersson.

LÄS MER:Knarkhund gjorde fynd på Lerums gymnasium – vitt pulver var medicin

LÄS MER:Polisen undersöker platsen för dödsolyckan i Stenkullen

LÄS MER:Det ska du tänka på under sommarens svampplockning

ANNONS