Det var i fjol som det blev känt att Lerums kommun vill bygga ett 36 meter högt fackverkstorn mitt i bostadsområdet Hallbergs täppa, i Södra Lerum.
Hallbergsborna Håkan och Susanne Backås startade då en protestlista mot bygget och fick ihop underskrifter från nära hela grannskapet.
Trots det gav miljö- och byggnadsnämnden i Lerums kommun bygglov för masten – ett beslut som åtta av de boende senare överklagade.
Nu meddelar länsstyrelsen att de avslår de boende överklagan.
– Vi blev så besvikna när det meddelades, för vi var helt säkra på att vi var i hamn, säger Susanne Backås till LT.
Kritiserades av statsvetare
Paret berättar att de ser beskedet som ett tillfälligt bakslag men att de kommer att fortsätta bestrida den planerade masten.
– Vi tycker ju inte att länsstyrelsen lyssnade på de boende över huvud taget. De lyssnade ju enbart på kommunen och vad de ville, säger Håkan Backås.
LT har flera gånger tidigare berättat om mastkonflikten vid Hallbergs täppa, där de boende ställt sig frågande till varför kommunen behöver ett 36 meter högt fackverkstorn enbart för vattenavläsningsteknik, som kommunen angett som mastens enda syfte.
De boende har i stället misstänkt en dold agenda - att kommunen vill låta masten användas också för andra ändamål, och därmed anpassat mastens utformning därefter. Bland annat misstänker de boende att masten är utformad så att 5g-teknik från privata mobilnätsoperatörer ska kunna fästas på masten i framtiden.
”Eventuella sändare för mobiltelefoni, det har inte vi tagit ställning till”
Så i höstas avslöjades dolda förhandlingar mellan den ansvarige chefen på Lerums kommun och ett privat mobilnätsföretag, efter att LT granskade kommunala mejlloggar. Jan Turvall, expert på kommunal förvaltning vid Göteborgs universitet, riktade hård kritik mot kommunen efter att ha läst granskningen.
– Mycket tyder på att de (kommunen) har försökt att dölja att det finns fler än ett syfte med den här masten, sa Jan Turvall.
Han fortsatte:
– Det menar jag är definitivt illa. Det är viktigt det här med öppenhet, så att de berörda får all information i ärendet, så att om man är missnöjd kan gå vidare i ärendet. Och då är det viktigt att det inte finns andra saker i ärendet som de inte känner till.
Ska ha möte
Om de boende vill överklaga också länsstyrelsens beslut är nästa instans mark- och miljödomstolen – men Jan Turvall har tidigare uppmanat de boende, via en artikel i LT, att anmäla ärendet till justitieombudsmannen (JO), vid den händelse att länsstyrelsen avslår deras överklagan.
– Jag menar att det verkar som att chefen undanhåller information. Det är ett ärende som man kan skicka till JO och be JO utreda. JO kan titta på beslutsprocessen, och hur har man kommit fram till det här beslutet, sa Jan Turvall i höstas.
Håkan Backås berättar att det ännu är oklart hur de boende kommer välja att bestrida beslutet. Det troliga är att de i första hand vänder sig till mark- och miljödomstolen, och om de inte får gehör där vänder sig till JO.
– Vi ska ha ett möte med de andra överklagande om några veckor och då ska vi sätta oss och gå igenom detta. Naturligtvis ska vi gå vidare, fastslår Håkan Backås.
Jonas Ledelius är länsjurist vid länsstyrelsen och har fattat beslutet om avslag gällande de boendes överklagan.
Han berättar att länsstyrelsen enbart har tagit ställning till nämndens beslut att ge masten bygglov, givet den information som ledamöterna hade på förhand.
Inte länsstyrelsens uppgift
Det ligger inte i länsstyrelsens uppdrag att granska möjliga felaktigheter i kommunens agerande innan bygglovsansökan, menar han.
Den kritik som framkommit – att kommunen brustit i öppenhet, samt misstankarna om att ansvarig chef på kommunen har mörkat detaljer om mastens syfte (med mera), är alltså inget som länsstyrelsen utreder.
– Nej, och det kan vi inte göra heller som en överprövande myndighet. Utan ramen för det vi prövar sätts av det överklagade beslutet och det rörde sig om den här fjärravläsningen av vattenmätare. Så eventuella sändare för mobiltelefoni, det har inte vi tagit ställning till, svarar Jonas Ledelius.
De boende menar att masten verkar vara utformad för fler saker än vad kommunen har angett i sin ansökan. Är det något ni har utrett?
– Nej. Det finns alltså avgörande från Högsta domstolen som verkligen trycker på att den överprövande myndigheten ska förhålla sig till ansökan, vad är det man har ansökt. Det är det som verkligen sätter ramen för det vi kan överpröva då.
Vilken instans utreder den typen av eventuella fel, om inte ni?
– Det får man hantera med kommunen. Eller Justitieombudsmannen är också en instans som granskar myndigheter så att de sköter arbetet och håller sig inom formella ramar. Men länsstyrelsen har inte den tillsynen över byggnadsnämnderna i regionen på det sättet.
