Jakten på ett naturnära boende med bekvämt avstånd till affär och förskola fick Sylvia och Johan att slå till på en tomt på Torpadalsstigen förra sommaren. Härifrån tar det inte mer än några minuter till Lerum centrum samtidigt som de bokstavligt talat är ute i skogen så fort de lämnar hemmet. Riddarstens tiokilometersspår passerar genom den stora tomten och här finns även en bäck som barnen Elise, sex år, och Emil, tre år, har gjort till sin lekplats. En idyllisk fullträff för hela familjen.
Men det är inte läget på tomten som är i fokus när Johan och Sylvia tar emot LT, utan vad som håller på att uppföras på den. Paret bygger ett så kallat naturhus, som enkelt beskrivet är ett hus byggt i symbios med naturen. Projektet är ett resultat av den berömda snöbollseffekten.
För fyra år sedan läste Sylvia boken Den lilla svarta: modeindustrins mörka baksida och fortsatte att sluka litteratur om klimatvetenskap. Tillsammans med Johan funderade hon på hur de kunde göra för att minska sina ekologiska fotavtryck. Det blev mer second hand-handling, fler vegetariska rätter på middagsbordet, solceller på taket och en elbil.
– Sen spårade det ur. Totalt, säger Johan och skrattar.
Steget från att köpa färre nya kläder till att bygga ett miljövänligt hus är stort - dock inte lika stort som för de flesta andra personer. Johan är ljusdesigner inom arkitektur med stor erfarenhet av byggnadsprojekt och Sylvia jobbar deltid med ett eget företag som designar och tillverkar inredningsdetaljer av skräp.
– Vi gör det här för att vi kan, för att vi har förutsättningarna och viljan att göra det, säger Sylvia.
Hållbara och attraktiva lösningar
Arkitekten Bengt Warne var pionjär när han på 70-talet omslöt ett bostadshus i ett gigantiskt växthus. Många efterföljare har byggts på liknande sätt och Johan och Sylvia tror också att många kan associera naturhus och hållbar livsstil med att "bo i en koja i skogen". Paret har dock något helt annat i sikte.
– Vi vill betona det arkitektoniska och estetiska och även att det får vara någon form av rimlighet. Det är lätt att bli idealistisk och för extrem, och då slutar folk lyssna på en, säger Sylvia.
De vill visa att det går att hitta hållbara lösningar som samtidigt kan vara väldigt attraktiva. Just den här dagen gjuts grunden och sörjan som spottas ur ett rör och slätas till är en form av anläggningsbetong, som enligt paret har reducerad klimatpåverkan med upp till 50 procent genom inblandning av slagg, en restprodukt från stålindustrin. Husets väggar kommer sedan att byggas med tre lager av olika trämaterial.
Det är dock när det kommer till materialval som de i vissa fall valt att kompromissa med de miljömässiga ambitionerna. Dels av arkitektoniska skäl och dels för att hålla prislappen på en skälig nivå utesluter de exempelvis inte plast i alla lägen.
– Problemet nu är att det är dyrare att bygga hållbart och vi försöker att peka på att det bör vara tvärtom, det borde vara dyrare att bygga icke hållbart, säger Johan.
Naturhus
Naturhus är än så länge sällsynta, men det finns ett växande antal i Sverige och i flertalet andra länder.
Konceptet utvecklades på 1970-talet av arkitekten Bengt Warne som definierar ett naturhus som en byggnad som berikar utan att förstöra, plundra och förgifta. Miljövänliga alternativ för material och energi samt kretslopp är tre grundstenar.
Bengt Warne inneslöt ett bostadshus i ett växthus, där han hade odlingar som fick näring från avloppsvattnet och i ett rum under toaletten producerades mulljord. Köks- och trädgårdsavfall komposterades för att tas tillvara.
Sedan 70-talet har det tillkommit flertalet tekniska lösningar som bland annat solceller, solfångare, vätgasanläggningar och ett kretslopps- och reningssystem utvecklat av Anders Solvarm.
Samtidigt som tekniken ständigt blir mer sofistikerad utgår konceptet fortfarande från den grundläggande idén - att arbeta med naturen i stället för mot den.
Fakta: naturhustorpadal.com och byggvarlden.se
"Mycket greenwashing i branschen”
Men varje val är gjort efter minutiös efterforskning och det är lätt att bli lurad av vilseledande information, menar de. De berättar bland annat om ett företags "supermiljökök", som visade sig vara en konstruktion av träfiber ingjutet i plast.
– Det är ett material som inte går att återvinna. Plasten hade tekniskt sett kunnat återvinnas, men då det är blandat med trä så eldar man upp allt i stället. Det är mycket greenwashing i branschen, säger Johan.
– Så otroligt mycket ansvar ligger på konsumenten. Vi är pålästa men vi vet absolut inte allt och det här huset är inte facit, tillägger Sylvia.
Utöver material är kretslopp och energi två huvudsakliga delar att ta hänsyn till vid bygget av ett naturhus. Johans och Sylvias hus får ett eget kretsloppssystem där avloppsvatten återförs till växtbäddar i ett stort växthus för att renas, en lösning som väckt intresse hos Lerums kommun som valt att göra en klimatpilot. Parets förhoppning är att systemet ska bli ett alternativ till VA-anslutning i kommunen.
– Kommunen har hög svansföring med höga miljömål och har varit väldigt bra att ha att göra med i det här ärendet. Nu ska frågan lyftas till politisk nivå, säger Johan.
Följs av SVT:s Husdrömmar
Under tiden som naturhuset byggs bor familjen i en villa som stod på tomten när de köpte den. Huset skulle inte kunna räddas utan en totalrenovering, men även om det ska rivas kommer en del av det till användning. Solceller ska täcka fasaden till källaren vilken bevaras som teknikutrymme. Framöver hoppas de även få tillstånd för att kunna nyttja bäcken för elproduktion.
Mitt i intervjun ringer Johans telefon. Han svarar och går undan en liten bit, men är snart tillbaka.
– Det var producenten. Jag ska ringa upp sen, säger han.
Familjens avancerade miljöprojekt uppmärksammas inte bara av lokaltidningen, de deltar även i inspelningen av tv-programmet Husdrömmar på SVT.
– Vi vill inspirera andra och Husdrömmar är ett väldigt populärt program, så vi hoppas att inspelningarna går bra så vi kommer med, säger Sylvia.
Rampljuset lockar inte men projektet har ett "högre syfte och då får man spela spelet", som de uttrycker det.
– Vi har inget behov av att synas, men vi "tar den för laget", det är så jag ser på det, säger Johan.
Johan och Sylvias hus
Arkitektur: Ambitionen med projektet är att visa att det går att hitta hållbara lösningar som samtidigt kan vara väldigt attraktiva. Arkitektteamet består av Margaretha Diedrichs, P-G Hillinge, Henrik Fogelklou och Carl Hillinge.
Elproduktion: Sker genom solceller på markstativ som täcker källarfasaden på tomtens befintliga hus, vars övriga delar rivs. Källaren bevaras som teknikutrymme. Förhoppningen är även att få tillstånd för att nyttja tomtens bäck för elproduktion. För dygnsvariation ska batteri installeras och förhoppningen är
Material: Grunden består av återvunnen cellplast och golvet av en betongplatta som även nyttjas till färdigt golv i delar av bostadshuset och växthuset. Stommen i huset utgörs av 80-100 mm KL-träskivor som bildar färdig insida i både väggar och tak. Utanför skivorna sätts lättreglar och utrymmet fylls med träfiberisolering. I stället för vindduk sätts en 24 mm träfiberskiva.
Fasaden får en stående träpanel som behandlas med järnvitriol. Väggar och tätskikt i badrum byggs med vattentät betong på golvet samt glas som duschväggar. Växthusets stomme består av limträbalkar som bär en glasfasad med 6 mm härdat glas.
Kretslopp: Huset får ett eget kretsloppssystem där avloppsvatten återförs till växtbäddar i växthuset. Reningen sker först genom slamavskiljning i slutna avloppstankar placerade i den befintliga källaren, sedan pumpas det upp och genom tre växtbäddar innan det släpps ut. Större delen av året sker dock inget utsläpp då växterna tar vara på all vätska.
Värmesystem: En mindre bergvärmepump som använder ett befintligt borrhål och ger huset golvvärme samt tappvarmvatten.
Fler hus: På den avstyckade tomten ska ytterligare två hus byggas enligt samma koncept. Försäljningen kommer inte att utföras genom klassisk budgivning. Ett fast pris sätts och val av köpare sker genom intresseanmälan och intervjuer.
