Robert Linder Blomberg (C), Viktoria Lindberg Martinell (L), Per-Eric Börjesson (C), Rebecca Gellerman (L).
Robert Linder Blomberg (C), Viktoria Lindberg Martinell (L), Per-Eric Börjesson (C), Rebecca Gellerman (L). Bild: Pressbilder

Insändare: Varför mörkas konsekvenserna av neddragningar i skolan för utbildningsnämnden?

Det är fullständigt orimligt att utbildningsnämnden i Lerums kommun inte har fått ta del av risk- och konsekvensanalysen kring de planerade neddragningarna av lärartjänster, skriver debattörerna.

ANNONS

På sammanträdet den 5 September i utbildningsnämnden, Lerums kommun, så hade Liberalerna och Centerpartiet lagt fram ett initiativärende, där man ska redovisa de risk- och konsekvensanalyser som är gjorda på förskolor och skolor, som har eller kommer att göra neddragningar på antalet tjänster under 2023 och 2024. Dock blev svaret från majoriteten att “Genom kommunens styrmodell ska inte utbildningsnämnden gå igenom varje enskild enhets risker, då det är förvaltningens uppdrag. Nämnden ska fokusera på och ta ansvar för helheten och på så sätt uppfylla målen i Agenda 2030 samt Budget 2024, med att få en jämlik och likvärdig skola och förskola i Lerums kommun.”

ANNONS

Men hur ska utbildningsnämnden kunna ta ansvar för helheten om de inte får full insyn i vilka risker och konsekvenser neddragningarna innebär? Att fatta beslut utan att ha tillgång till all relevant information är inte bara oansvarigt, det undergräver också tilltron till hela den demokratiska processen.

Det är fullständigt orimligt att utbildningsnämnden i Lerums kommun inte har fått ta del av risk- och konsekvensanalysen kring de planerade neddragningarna av lärartjänster, trots att media har fått tillgång till densamma. Detta väcker många frågor om hur beslutsprocesserna går till. Om medierna har fått se vilka konsekvenser neddragningarna kan få, varför hålls denna viktiga information då borta från de folkvalda politiker som har ansvar för utbildningsfrågorna?

Lärartjänster är en av skolans absolut viktigaste resurser. Att minska antalet lärare påverkar undervisningens kvalitet, elevernas utveckling och lärarnas arbetsmiljö. Större klasser och mindre stöd till varje enskild elev riskerar att skapa en sämre utbildningsmiljö, något som på sikt kan skada elevernas skolgång och framtida möjligheter. Dessutom kan arbetsmiljön för de kvarvarande lärarna försämras avsevärt, med ökad stress och minskad tid för pedagogisk utveckling.

Agenda 2030 talar tydligt om vikten av en inkluderande och likvärdig utbildning av hög kvalitet för alla. Men hur ska Lerums kommun leva upp till detta mål om man genomför neddragningar utan att ens nämnden, som ansvarar för skolpolitiken, får möjlighet att ta ställning till de risker som dessa förändringar medför? Att dölja risk- och konsekvensanalysen för de beslutsfattare som ska ta ansvar för skolans utveckling är inte förenligt med transparens eller demokrati.

Vi kräver att utbildningsnämnden omedelbart får ta del av hela risk- och konsekvensanalysen. Det är oacceptabelt att hålla den undangömd för de förtroendevalda när det gäller en så avgörande fråga för framtidens utbildning.

Robert Linder Blomberg (C), ordförande Centerpartiet, Lerums kommun

Viktoria Lindberg Martinell (L), 2:e vice ordförande i utbildningsnämnden

Per-Eric Börjesson (C), ledamot i utbildningsnämnden

Rebecca Gellerman (L), Ersättare i utbildningsnämnden

LÄS MER:Skolinspektionens besked: Lerums kommun bryter mot skollagen

LÄS MER:Efter bottenrekordet – skolresultat i Lerums kommun på uppgång

LÄS MER:Efter konflikterna – politiker i möte: ”Bra samtalston”

ANNONS