Vår son med ett amputerat ben har tidigare haft särskilt stöd i skolan och anpassad skolidrott, vilket har fungerat bra. Men efter byte av skola har allt ändrats. Det verkar inte finnas någon förståelse för hans förmågor. Ett exempel var när de hade längdhopp och läraren insisterade på att han åtminstone skulle försöka göra samma övning som de andra. Det gick som man kan vänta sig och han kände sig inte bara misslyckad efteråt utan även kränkt då många skrattade åt det misslyckade försöket.
Vi förväntar oss ett helt annat bemötande från skolan. Men i verkligheten är det inget fel på benen utan det handlar om en osynlig funktionsnedsättning. Och för barn med Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är ovanstående situation tyvärr vanlig i skolan.
I verkligheten är vi inte heller två föräldrar till en förtvivlad son utan en hel grupp med föräldrar till barn med NPF som har liknande erfarenheter. Förståelsen och kunskapen i skolan liknar alltför ofta den påhittade idrottsläraren. Och det finns tyvärr gott om situationer i klassrummet och på skolgården som liknar den påhittade längdhoppsövningen där barnen ställs inför omöjliga krav eller ”gör bort sig” i de andra barnens ögon.
Det är inte bara våra erfarenheter som vittnar om bristerna. Enligt statistik från nätverket Rätten till utbildning, diskrimineras elever med NPF systematiskt i skolan och resultaten för Lerum är värre än Sverigesnittet. Hela 43 procent av NPF-eleverna i Lerum saknade gymnasiebehörighet. Otillräckligt stöd eller inget stöd alls var mycket vanligt (42,9%). Problemen stannar inte i skolan utan leder ofta till psykisk ohälsa. Självmordsförsök var 5,9 gånger vanligare bland elever med NPF än bland övriga elever. Att ett barn upplever sin situation som så totalt övermäktig att man ser döden som en utväg, måste vara det värsta misslyckandet för alla inblandade.
En dom i HD 13 juni ger oss nytt hopp. De fastslog att skolor som inte sätter in särskilt stöd utifrån behov bryter mot både skollagen och diskrimineringslagen. Vi ser domen som ett stort steg mot bättre möjlighet till utbildning på lika villkor. För att uppfylla kraven har Lerums kommun nu ett stort jobb framför sig. Inga fler barn ska behöva känna sig som längdhopparen i inledningen.
Om man jobbar inom skolan eller skolpolitiken och inte förstår hur man ska översätta liknelsen med längdhopp och amputerat ben till en kontext med NPF? Då borde detta bli det första ämnet i din egen sommarskola. Det borde du nämligen redan veta.
Nio föräldrar till barn med NPF
Fotnot: Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är ett samlingsnamn för flera olika diagnoser. Det innefattar exempelvis ADHD, autism, språkstörning, dyslexi, dyskalkyli och Tourettes syndrom. Ungefär tio procent av alla elever i skolan har någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.