Svar till ”Därför säger vi nej till en koldioxidbudget”.
När Viktor Lundblad hör ordet budget tänker han på ekonomi. Det gör nog de flesta. Ordet ekonomi betyder hushållning och innebär planering av resurser för att hålla dem inom önskade gränser. Resurser kan vara pengar, men det kan lika gärna vara andra tillgångar. I detta fall handlar det om jordens resurser och de gränser som naturlagarna ställer. En budget är en modell för att hålla koll på intäkter och utgifter och skapar en gemensam lägesbild där man sakligt kan resonera om prioriteringar i en demokratisk debatt. Att använda sig av en budget som metod för att uppnå ett mål är vetenskapligt beprövat, oavsett om det gäller pengar, kalorier eller koldioxid. Att anlita konsulthjälp för att hantera en koldioxidbudget skulle kosta cirka 75 000 per år, inte 350 000 som Viktor skriver. Det omfattar kommunikationsmaterial och utbildningar utöver framtagandet och uppdatering av budgeten. Den kostnaden är försumbar om den ställs i jämförelse till vad Lerum i framtiden behöver spendera på klimatanpassningar.
Om kompetensen redan finns inom kommunen så kan man självklart använda Excel och ta fram materialet internt, så gör vi med den traditionella budgeten. Det viktiga är att vi kan ta strategiska beslut som går att mäta och följa upp. Varför majoriteten visar sådan ovilja att demokratiskt och pedagogiskt visa just denna information är en gåta. Miljöpartiet vill gärna ha konkreta planer, men vi kan inte hitta de som Viktor hänvisar till. Vi kan i nuläget bara se satsningar på industri och byggnationer, mer skog ska skövlas och värdefulla naturområden ska bebyggas, det är också kring de frågorna som vi ser de ledande moderaterna posera i tidningen. Vi ser fram emot att Viktor visar konkreta planer som är relevanta för en hållbar omställning, börja gärna med planen på hur Lerum ska bevara 30 procent av vår natur innan 2030, idag skyddar vi 2,1 procent. Var är den planen?
Annelie Ängdervik (MP)